Att vara ensamstående, vare sej man är mamma eller pappa, är inte alltid så skoj. Man får ta all skit så som, "Dumma mamma" m.m Ja, all denna trots med vredesutbrott m.m

MEN man får också ta och se allt dom lär sej, man missar ingenting, man är där hela tiden. Man får uppleva allt. Och det jämnar ut sej när man börjar tvivla på sej själv som förälder.

Att få höra var och varannan dag hur dum man är och allt sånt, det glömmer man så fort man får ett stort leende och dom små orden: JAG ÄLSKAR DEJ MAMMA!!

Dom orden fick jag höra i dag va min underbara dotter. Och det behövdes verkligen efter en dag som denna då det varit mycket tandagnissel och tjafs men ja, det försvann när Ängla kom till mej när jag lagade mat och sa: Jag älskar dej. Och så fick jag en puss. Då glömdes allt gnäll bort även om det var tillbaka lika fort igen som det försvann men ändå. Det är så underbart att få höra hur mycket man betyder för henne, att man är älskad av henne även om hon säger att jag är dum och att hon vill till mormor och så ibland men ja, det har hon nog glömt lika fort som hon sagt det..hihi.

Detta det är ÄKTA KÄRLEK och den kommer vara livet ut!!