Go morgon, go middag, go kväll

Ja, just nu vet jag knappt upp eller ner för att tröttheten har slagit till rätt hårt. Kämpar varje kväll med att hålla mig vaken så jag hinner med allt som ska hinnas med innan sängen ropar.

I går vart det storstädning hemma, dammsög, torka golven, damma av hyllor, diska, tvätta och jo jag han med att leka med Ängla också.

Mitt sociala liv just nu är inte så stort, förutom på sms eller ett kort samtal lite här och där men ja, inte så mycket att göra åt saken. Det kommer tillbaka.

På jobbet är det fullt upp, förjäkligt vissa dagar medans andra är rätt lugna. Mycket på gång, lite jobbigt och tungt men kul på samma gång.

Hemma, ja där är det fullt upp som sagt, händer väldigt mycket i våra liv. Och det är vi glada för, för saker som händer. Vill inte lägga ut allt här men ja, går allt vägen så kommer det bli toppen. Hoppas på det i alla fall.

I dag var vi hos tandläkaren och Ängla var så otroligt duktig, hon lagade ett hål eller fick det lagat. Hon sa inte ett ljud om det, dom fick borra, peta och nu vad dom gör. Tandläkarens komentar var: "Så här duktiga barnpatienter brukar vi inte ha. Man skulle nästan kunna tro att du är 5 år." Tror Ängla växte många meter när hon fick höra det, jag gjorde det i alla fall, som mamma. Blev så stolt över henne, det är jag annars också men ännu mera i dag. Hon är min prinsessa!

Nä, nu blir det till att frysa in maten som blev kvar sen middagen. Resten av allt som skulle fixas i kväll är klart. Har tvättat, packat, diskat och myst med Ängla innan det var dax för sängen för hennes del.

Ha en trevlig helg alla, det ska vi ha!

Kram från familjen på 2

2-3 år kan kallas frontalkrockarnas tid. Det "snälla" barnet blir som förbytt, man känner inte igen det. Studier har visat att det uppstår små konflikter mellan barn och föräldrar var tredje minut och större konflikter uppstår tre-fyra gånger i timmen.

"Kan själv" brukar vara ledord. Borsta tänder, klä på och av, äta själv, öppna dörren själv. Om någon annan öppnar dörren eller jäktar på barnet kan det bli kris. Barnet behöver få tid på sig - vilket man ju inte alltid har som förälder.

2-3-åringen kan vara självsäker och kaxig, men behöver också få vara liten och behövande. Humöret kan svänga snabbt. Sömnstörningar är vanliga. Barnet behöver ofta sova i föräldrarnas sängar igen.

Kroppen och rörelserna har utvecklats. Barnet lär sig springa, hoppa jämfota, stå på ett ben, gå på tå, gå baklänges, gå i trappor med ett ben på varje steg. Mycket aktivitet och livslust.

Kring 3 år brukar barnet gå in i en lugnare period, bli mindre provocerande, mindre trotsande.

En 4-åring är ofta en ängel borta och hemsk hemma. Det är precis som det ska vara. "Lilla tonåren" brukar man kalla 6-årsåldern för. Rastlös, med myror i kroppen och tvära kast i humöret: gnäll, ilska, irritation och så plötsligt väldigt glad.

4-år är på många sätt en harmonisk ålder. Barnet är aktivt, nyfiket och roligt. Men runt 4 år kommer barnet in i en intensiv utvecklingsperiod och som vid all utveckling kan det också bli jobbigt. Det kan bli en kamp om makten hemma och till synes små motgångar kan göra barnet rasande. Nu är barnet inte lika lätt att avleda längre.

4-åringen har en bra självkänsla och tror på sin egen förmåga. Världen öppnar sig och barnet söker sig allt längre från mamma och pappa, men behöver förstås också den trygga basen hemma. Ena stunden stor och kapabel, nästa stund liten och mammig och pappig. Det är motsatsernas tid.

Kompisarna blir allt viktigare. Barnet lär sig ta hänsyn, samarbeta, kompromissa, vänta på sin tur och empatin vaknar. Förstår och vet allt mer, också om hot och faror och blir därför ofta mer ängsligt. Vågar till exempel inte gå på toa själv. Mörkrädsla och mardrömmar är vanligt liksom tankar på döden.

Kroppsligt händer också mycket. Vid 4 år försvinner det bebisrunda. Barnet lär sig behärska kroppen och övar på att gå balansgång och hoppa högt och långt. Så kallad växtvärk är vanligt. Det är svårt att vara stilla.

Jag vet inte alltid vad jag ska göra när Ängla hamnar i sina trots perioder men ja, det känns skönt att läsa lite om det och hoppas att man inte är helt ensam, vilket det ibland känns som. Sammtidigt som allt detta är något hon OCH jag ska gå igenom, även om det är jobbigt vissa gånger, så älskar jag verkligen livet som småbarnsmamma, med allt vad det innebär.

Just nu händer det VÄLDIGT mycket i både mitt och Änglas liv, saker som förändras, det är både på gott och ont men i längden blir det nog bra, eller det måste bli det.

Nä, nu blir det till att göra sig klar, trots förkylning.

Puss och kram från familjen på 2

Godkväll

Sitter nu i soffan efter en lååång och fartfylld helg. Haft kalas både i dag och går  för Ängla, för i tisdags fyllde hon nämligen år, hela 4 år. Tiden går verkligen undan och fort. Vart tar den vägen??

Men kul har vi haft under helgen i alla fall. I går var det några kompisar till Ängla här och oj oj, det var full fart hela dagen. Ha fyra 4åringa + en 1½ åring, oj oj, säger jag bara, ni kan ju tänka er själva. Men Ängla var nöd och glad, både mamma och dotter somnade tidigt.

I dag var det dax för släkten men innan det var det simskola. Ängla älskar verkligen simskolan, hon är såååå duktig.

Släkten var som sagt här i dag och ja det var fullt upp då med, vi bakade en god tårta, en rosa så klart.

Ja, presenter har hon verkligen fått och saker som hon älskar. Var barbiedockor, kläder, pärlor, HelloKitty m.m Så nu blir det till att rensa lite leksaker, hon har föööör mycket, nu hur det gått till..haha. Men en del ska bort och det höll Ängla med om också.

Som sagt, hon fyllde 4 år och ja, vart tar tiden vägen? Känns som det var nyss jag kom hem med henne från BB men ja, det var det inte. Hon har fyllt mitt liv dom senaste 4 åren med så mycket kärlek och lycka så det finns inte. Vad jag hade gjort eller varit i mitt liv i dag om jag inte hade fått henne, det vet jag inte. Jag minns knappt mitt liv innan jag fick Ängla, hur det såg ut, vad jag gjorde och så. Men det gör mej inte så mycket för jag ÄLSKAR verkligen mitt liv som mamma. Jag har växt som person och speciellt det senaste året. Trivs verkligen med allt just nu. Känner inte att jag saknar nåt, har det jag behöver här!

I morgon är det en ny vecka med dagis och jobb och en massa saker inbokade. Blir tokig på hur mycket det är nu hela tiden men ja, det så livet är..haha. Och ändra på det skulle jag inte vilja.

I veckan blir det ett möte som jag inte trodde skulle ske...i alla fall inte änn på ett bra tag men nu kom det och jag jag får se vad det leder till. Nervös men ja, det får går, bara bita ihop.

Nä, nu blir det en kopp te för min del och sen sängen.

Kram och godnatt från familjen på 2